Adjö Ao Nang

Avbrottet i thaidieten straffade sig efter ett fåtal timmar när Lova vaknade och mådde konstigt. Hon hann knappt att säga orden innan hon kräktes och det fortsatte natten igenom. Söndagen var en riktigt grå tråksöndag både vädermässigt och hälsomässigt för det små. Båda matvägrade och var i obalans och även Ludvig kräktes under eftermiddagen då han hade smakat av Lovas hamburgare dagen innan. 

Två matförgiftade och orkeslösa stackare

Imorse när vi vaknade var ordningen återställd och Ludvig bad om mat direkt när han slog upp sina klarblå. Lova åt sin frukost som vanligt - med stor aptit. Och det sista hon sa innan hon somnade var att hon längtar efter farmors potatissallad.

Dagen har spenderats vid poolområdet på hotellet då ingen kände något större sug efter att ge sig ut på "stan" eller stranden. Båda ställena är ganska dåliga och vi ser fram emot att slippa bli tilltalade på svenska, se menyer med köttbullar, pytt i panna och toast skagen, skräddare som vill pracka på en (skitfula) kläder, expressens/aftonbladets löpsedlar och alla tingeltangelaffärer. Vi sparar shoppingen till Bangkok ( U och stora L ser fram emot detta...). U och P tillbringade dagen i varsin solstol läsandes och barnen badade i poolen med sina armpuffar. Efter ett tag ville stora L ta av sina för att öva på simningen och det finns hopp om att hon snart lyckas. På eftermiddagen var Lova på massage och fick även manikyr och pedikyr på köpet. Hon var riktigt stolt och supernöjd med sina naglar. Ludvig valde att ligga på en madrass ett tag och titta på men ledsnade efter ett tag och gick upp till bungalowen för att titta på film.

Poolare (Göteborg!!)

Lovas stolthet

Nu på kvällen har vi varit och handlat lite förnödenheter inför morgondagens flytt. Det bär av till Koh Mook där vi även kommer att få sällskap av P:s kollega Magnus med familj i några dagar. Ska bli lite skönt för alla med lite nya ansikten att umgås med. Vi håller tummarna för att Lova ska klara färden med minibuss och båtresan utan illamående. Ao Nang kommer vi inte att sakna men vi är glada över att möjligheten dök upp när vi blev "räddade" från råttkojan.

Vi tänker på er därhemma och U skänker en särskild hälsning till sina kollegor som har tråkinventering ikväll/natt.

Snäcksamlare

Longtail

U och stora L blir fiskmat

Vi lämnade Koh Yao Noi på snabbast möjliga sätt -speedboat. Barnen rönte stor uppmärksamhet med sina färgstarka flytvästar när vi klev ombord. Först blev vi placerade i fören men sedan åkte vi in i kabinen när en regnskur dök upp. Lova klarade av resan galant utan att behöva använda påsen. Ludvig som varit tokladdad inför resan med snabb båt somnade dessvärre efter några minuter.

3 x 225hp

Lilla L är lite butter efter att ha missat speedboat resan. (Ser inte ut som en kille man vill mucka med...)

Vädret har ej visat sig från sin bästa sida de senaste dagarna då det varit skurar till och från. Vi pratade med en i besättningen som berättade att det inte alls är vanligt med regn under den här perioden och att det i år har varit ovanligt mycket regn. Trots det så har vi ändå fått några soltimmar på stranden idag.

Efter regn...

Hotellet vi bor på är ett traditionellt turisthotell som ligger mitt i turiststråket på Ao Nang Beach. Det fyller sin funktion just nu men det kommer att bli skönt att dra vidare om några dagar. Under resans gång har vi blivit varse om att en viss framförhållning krävs med hotellbokningar på de populärare orterna och småöarna. Därför har vi idag bokat boende för resterande tid här samt flyg till Bangkok. Känns tryggt att veta att vi har säkrat bra boende på de platser vi vill besöka framöver.

På allmän begäran - Fredagsmys med chips och film

...kommer sol (Mr Hawaiian Tropic)

Strandliv

Nu på kvällen har vi varit och hämtat en kasse tvätt som vi lämnade in igår och på vägen så avbröt vi vår thaidiet för lite västerländsk fast food på Burger King. Ludvig som har varit otroligt skeptisk till mat de senaste dagarna åt med god aptit vilket kändes skönt.

På väg tillbaka till hotellet slank U och stora L in på ett fiskspa. Man sticker ner benen i ett stort akvarium fullt med små fiskar som äter upp all död hud. U tyckte att det var jätteskönt om än lite kittligt. Lova blev livrädd när fiskarna började att nafsa och avbröt raskt behandlingen.




Bara skönt!! (P frågade om det inte gick att få ett akvarium med pirayor istället?)



Det var kul till den första tuggan

Några godbitar ur albumet....

Bilfärja

De ångrar säkert att de köpte en cab

Låset behöver inte vara större när man ser genom väggar och golv...

Okej, vi erkänner...

Efter en sista natt på hotellet så var det dags att bryta upp tidigt på morgonkvisten. Vi åkte på flak till Saladan och därifrån gick båten till Krabi. Första delen av resan gick bra men efter ett tag blev Lova sjösjuk och fick sitta med huvudet över en påse. Ombord träffade vi på en reseagent (randiga tröjan) som vi köpte resan mellan Krabi och Koh Yao Noi ( taxi & speedboat) av. Speedboaten skulle avgå kl 11.00 från Ao Nang, vi anlände 10.30 till Krabi där den utlovade taxin stod och väntade. Randiga tröjan hade försäkrat att speedboaten skulle vänta in oss. Vi anlände 11.10 och blev varse att båten gått. Alla var svettiga efter bilresan och Lova hade bytt sjösjukan mot åksjuka. Nästa båt skulle gå dagen efter. Den vänliga taxiföraren ringde båtbolaget och frågade varför de ej väntat på oss. P fick prata med representanten för båtfirman och sa ett sanningens ord samt undrade hur vi skulle gå vidare då de ej levererat enligt överenskommelse. Ord och inga visor! Taximannen återtog telefonen och kom efter disskusion fram till att vi skulle byta pir där en speedboat skulle avgå kl 12.00. In i bilen igen och gasen i botten. Vi sladdade in kl 11.50 och möttes av beskedet att båtj-n inte avgick förrän 17.00. Taximannen såg lite sorgsen ut när han lämnade beskedet men ursäktade sej med att han bara körde taxi vilket vi förstod till fullo. Nytt samtal till båtbolaget som meddelade att vi kunde få åka med en longtailbåt kl 12. Det var inget snack om saken vilket alternativ vi valde. Vi packade in oss med moppar, bensindunkar, väskor i mängder, däck och fälgar och några bofasta och sedan bar det av. Även här gick första delen av resan bra men sedan blev det påsdags för Lova igen.

Första båtresan innan sjösjukan satte in.

I väntan på Longtailbåten.

Väl framme på Koh Yao Noi möttes vi upp av en taxi som hotellet skickat. Hotellet, hmm vad ska vi säga?! Vi visste att bungalowerna skulle vara av enklare typ men kanske inte så illa. Man såg genom väggarna och golvet. Toaletten låg utanför och saknade spolanordning. Spolningen sköttes med en eller flera skopor vatten. När barnen skulle gå och sova hittade vi en ganska stor groda inne där dom skulle bo. Efter viss tumult mellan groda och föräldrar utrustade med spadar förpassades grodan via U:s panna ( inte så trevligt) ut ur hyddan. P skrattade gott men skratta bäst som skrattar sist, det skulle bli värre... När samtliga i familjen låg invirade i sina myggnät och tittade ut genom väggen hördes ett prassel. U trodde att det var Lova som var törstig men det visade sej att hon snarkade på gott. Inte heller Ludvig visade några tecken på att vara vaken. P utrustade sej med pannlampa och gick för att undersöka var ljudet kom ifrån. Snart blev han varse när han stod öga mot öga med 20 cm råtta exkl svans. Jävligt ofräscht! Där och då beslutades att utflytt sker dagen efter samt att på framtida boenden  ska det inte gå att se havet genom väggen. Familjen ryggsäck erkänner att dom kanske inte var så tuffa som dom trodde utan behöver väggar och AC för att stå pall. På morgonkvisten hittade Lova ett av våra kakpaket som hade legat i en hylla ganska högt upp under sängen med ett stort hål i samt kaksmulor som råttan lämnat efter sej.

På håll ser det lite charmigt ut.

Med lite oflyt kunde man fått den här i huvudet.

Badrummet

Halvkaklat med varmvatten, snacka om lyx!!  :)

Lyckligt ovetande om den kommande nattgästen.

Nu lämnar vi detta robinsonliv (eller råttbo) och styr kosan mot Ao Nang. Där väntar en Bungalow med AC, pool och fin strand. På tal om strand så kan vi tillägga att den lilla remsan som fanns här var fylld med div skit, schampoflaskor, gamla flip floptofflor, matförpackningar ja allt man kan tänka sej som man definitivt inte vill att ens barn ska leka med. Tyvärr är det väl så att om turismen inte är utvecklad använder de boende havet som soptipp.

Ännu ett farväl

Så var den sista dagen på Ko Lanta till ända. Ännu ett farväl som känns lite jobbigt då vi har rotat oss bra på Lanta Marine Park View Resort. Känns som om vi kommit personalen närmare de senaste dagarna och barnen njuter av uppmärksamheten. Till Lova ropas det Happy Birthday hela tiden medans Ludvig ( Luuvi) high fivear med allt och alla. Under dagen har vi hunnit med lite hotellbokande vilket var på håret då det är ganska uppbokat runt omkring på öarna. Vi åker härifrån i morgonbitti vid 07. 00 med taxi  de 20 km till Saladan som är centralorten på ön och därifrån blir det speedboat till Krabi, därifrån taxi till Ao Nang och därefter ny speedboat till Ko Yao Noi och till ett boende på Sabaicorner bungalows i fem nätter. Vi kommer att sakna vårt boende på pelare och den fantastiska utsikten men känner att det är dags för något nytt. Maten här har varit fantastisk bortsett från tonfisken i början ( vi höll vårat löfte och besökte aldrig stället igen).

Vädret har under daget pendlat från mulet i morse till strålande sol under dagen och grå himmel och spöregn under eftermiddagen. Till kvällen klarnade det upp igen och allt var som vanligt.

Nu när vi sitter och skriver detta ser vi några khom loys som svävar iväg på himlen. Mycket vackert och fridfullt.

Backen upp till vår bungalow ( som Ludvig sprang nerför varje dag)

En av de anställda på hotellet

Lova och hotellchefen

Lova fyller 6!!

Idag strejkar var internetuppkoppling sa tyvarr blir det inga bilder da vi anvander ett internetcafe ( lagger in sa fort som mojligt). Eftersom det ar storskruttet L:s fodelsedag sa fick hon bestamma vad vi skulle gora och dagens forsta aktivitet  blev en tur i djungeln pa elefantryggen. Vi fick rida genom gummitradsplantager pa Mumba som var 40 ar ( dom kan bli upp till 100 ar sa det var en tonaring vi fick stifta bekantskap med.) Lova fick prova pa att sitta pa Mumbas huvud som var ganska stravt. Efter att vi ridit i en timme fick vi hoppa av och mata var elefant med ananas. Efter matningen var det dags for en fard till fots i djungeln for att besoka ett vattenfall och en grotta med fladdermoss. Lova gick pa valdigt bra och Ludvig red pa pappas axlar. Hela familjen tyckte att utflykten var mycket lyckad.

Nar vi kom tillbaka till hotellet gick tjejerna ivag pa en timmes massage. Fodelsedagsbarnet slog till pa en Thaimassage och U tog en aloeveramassage da hon klantade till det rejalt och lyckades branna storre delen av kroppen under gardagens strandvistelse.

Idag har det for forsta gangen varit lite halvtrakigt vader, mulet och lite inslag av regn. Men efter att ha tillbringat over en vecka i solen var det ganska skont med ett avbrott.

Fodelsedagskvallen avslutades med middag pa hotellet och till efterratt kom hojdpunkten: en jattefin tarta som anlande med bud fran ett bageri pa norra delen av Ko Lanta.

Lyckliga och trotta efter dagens upplevelser somnade barnen snabbt. Bada saknar sina kompisar och froknar och kommer att bli jatteglada over halsningarna hemifran. Lova saknar aven kylan mellan varven da det kan vara lite val varmt har, igar var det 34 grader.

Ny inställning

För att lämna en liten kommentar eller hälsning hemifrån behövs numera inget googlekonto utan alla kan lämna ett avtryck. Stor kram från oss

Det stora plasket

Nu börjar vi sakta men säkert att komma på plats även här. Det finns både plus och minus om man jämför med föregående boende. På plussidan har vi : utsikten, stranden, utsikten, mindre turister ( skönt att slippa försäljare, restaurangpersonal som talar svenska och ligga skavfötters på stranden). På minussidan: inga solstolar och parasoll att hyra, saknaden av den familjära känslan på hotellet och stranden, organisationen på hotellet, ingen pool ( endast saknad av stora och lilla L), mindre turister ( innebär sämre service och känsla, personalen  känns lite "trött").

Bungalowen vi huserar i under några dagar har skugga på terassen under eftermiddagen vilket känns skönt då det ej finns parasoll att vara under när man är på stranden och befinner sej i starkt solljus hela tiden. Dessutom är vattnet så varmt att det inte svalkar ( i-landsproblem...) något.



Vår bungalow är den andra från vänster.

 Första kvällen beslutade vi oss för att äta på ett ställe nere på stranden som såg mycket trevligt ut. Det var kulörta lyktor som vajade i palmerna och levande ljus på alla bord som stod under palmtak direkt i sanden. Till Lovas och Ludvigs förtjusning hoppade det små grodor mellan borden. Vi stora valde att gå på turistfällan BBQ meny med färsk fisk och skaldjur som låg i en isad eka. Fisken prissattes efter vikt och vi plockade ihop  en mix av tonfisk, barracuda , bläckfisk och tigerräkor som grillades och serverades med en fräsch salladsbuffé. Barnen valde att beställa in vitlöksbröd och kokta makaroner ( och då menar vi bara kokta makaroner utan ketchup). Allt verkade toppenbra och stämningen var hur mysig som helst, vi fick bra service, det sprang runt kypare hela tiden och tog beställningar och såg till att man hade det bra. När maten kom in var allt fantastiskt, speciellt barracudan och tigerräkorna. Tyvärr lyckades grillmästaren att totalhaverera tonfisken som beställdes rare men som kom in torrare än Sahara. När vi sedan skulle betala kalaset visade det sig att varje kypare startat en ny nota för varje beställning och dessutom var våra öl på en separat nota från grannbaren (?), mycket snurrigt!! Efter en viss disskusion lyckades vi förstå upplägget, hade betalat och var på väg att gå när ytterligare en nota dök upp för barnens fruktshakes ( som vi hade dubbelkollat om de var med i de notor vi betalat). Vi betalade självklart även denna nota men lämnade stället med en fadd smak i munnen...

Men efter regn kommer solsken. Under pappa P:s morgonjoggingrunda såg han ett litet hak på en klippavsats på slutet av vår strand några kilometer bort som såg lovande ut. Stället utlovade solnedgång och mat. Vi beslutade oss för att besöka etablissemanget under kvällen och gjorde oss i ordning för en sakta promenad längs stranden med några stopp för snäcksamling ( mest U). När vi kom fram till restaurangen visade det sig att stället hade en ruggig potential och charm. Sandalerna lämnades vid ingången och möblemanget bestod av små låga bord med kuddar att sitta på. Hela stället var byggt av " drivved"  och med en fantastisk utsikt över havet och solnedgången. Bara där var gårdagens betyg tangerat och när maten sedan kom in var det high score. Maten var i särklass det bästa vi ätit sedan vi anlände till Thailand och då har inget förrutom tonfisken varit dåligt. Att det sedan inte kostade någonting ( ca 150 sek för allt) gjorde inte saken sämre.

Vi satt vid ett bord med en fantastisk utsikt över solnedgången och hoppades att få föreviga det "stora plasket" när solen träffade vattenytan.

Entrén till restaurangen

Straxt innan det stora plasket

L och L bevittnar plasket

Mätta och belåtna

Flyttbestyr.

Så var det dags för miljöombyte. Tågbiljetterna var bokade och klara så sista dagen i Hua Hin tillbringades som de tidigare hade gjorts, stranden och poolhäng vid hotellet på eftermiddagen. Enda haken var att tåget inte skulle gå förrän 20:45 på kvällen och vi var "bostadslösa" efter kl 12.00. Men hotellägaren var vänlig och lät oss stanna kvar så länge vi ville så vi hann både med en uppfräschande dusch och middag innan vi begav oss mot stationen. Väl där möttes vi av att tåget var försenat i ca 1 1/2 timme. Inte det roligaste med två små tröttisar. Dessutom kom det fram folk i olika omgångar och skulle känna på Lova och Ludvigs hår. Kändes som vi var medverkande i värsta freakshowen och då började jag tvivla på om det verkligen var/är rätt att utsätta dom små för den här typen av resa?!

Till slut dök i alla fall tåget upp och vi klev ombord i sovvagnen. Även där hade jag väl en något romantiserad bild om en kupé med fyra bäddar men så var absolut inte fallet... Sovkupén var hela vagnen med små sovalkover längs med hela långsidorna med ett litet nylonskynke att dra för och bagaget fick man baxa upp på små stegar och slänga in på lediga hyllor där det fanns plats. Hursomhelst så sov man hyfsat  och 13 timmars tågåkande gick helt okej.

När vi kom till Trang som var slutstationen hoppade vi in i en minibuss för vidare avfärd mot Ko Lanta. Den lilla färden tog ca tre timmar och innehöll även två färjeturer. Barnen mådde inget vidare p g a värme och trötthet och Lova mådde även illa några gånger.Till slut hade även jag god lust att ge upp.

När vi äntligen kom fram till vårt mål så var dock allt glömt. Hotellet låg fantastiskt på en klippa i en vik och vi har ett litet hus på pålar uppe på en bergssluttning med en trevlig terass mot havet.

Nattmarknad i Hua Hin

Efter en skön men något varmare dag ( ingen bris ) intogs middagen återigen på hotellet. Idag provades lite mer thailändska specialiteter av dom stora. Starkt och gott! Vad Ludvig åt behöver vi inte gå in närmare på. Hotellet har en del tysk mat på menyn och förklaringen till det kom idag då ägaren Herr Prinz dök upp vid middagen. En trevlig och sympatisk man.

Efter middagen styrdes kosan mot Hua Hins nattmarknad. Ett kitchens mecka med extra allt ( Robban, du har fått konkurrens...) Allt från flip-flop, vykort, kläder, skivor och mat. Fisk och skaldjur i alla dess former och smaker för inga pengar alls. Dessutom var allt smakfullt upplagt och en ren fröjd för öga och gom.

Familjen ryggsäck slog till på en rotee som är en tunn pannkaka med matbanan ( finns i andra smaker också ) och ringlad kondenserad mjölk över. Sjukt gott så det blir det garanterat mer av.

Det syns inte på bilden men dom här krabaterna väger nog 3 kg.

 Ludvig är supertrött men fick äntligen vara med om Tuk-Tuk färden hem i vaket tillstånd.

Reklam undanbedes...

Här har man åkt över halva jordklotet och vad möts man av på väg till stranden?!