Adjö Ao Nang

Avbrottet i thaidieten straffade sig efter ett fåtal timmar när Lova vaknade och mådde konstigt. Hon hann knappt att säga orden innan hon kräktes och det fortsatte natten igenom. Söndagen var en riktigt grå tråksöndag både vädermässigt och hälsomässigt för det små. Båda matvägrade och var i obalans och även Ludvig kräktes under eftermiddagen då han hade smakat av Lovas hamburgare dagen innan. 

Två matförgiftade och orkeslösa stackare

Imorse när vi vaknade var ordningen återställd och Ludvig bad om mat direkt när han slog upp sina klarblå. Lova åt sin frukost som vanligt - med stor aptit. Och det sista hon sa innan hon somnade var att hon längtar efter farmors potatissallad.

Dagen har spenderats vid poolområdet på hotellet då ingen kände något större sug efter att ge sig ut på "stan" eller stranden. Båda ställena är ganska dåliga och vi ser fram emot att slippa bli tilltalade på svenska, se menyer med köttbullar, pytt i panna och toast skagen, skräddare som vill pracka på en (skitfula) kläder, expressens/aftonbladets löpsedlar och alla tingeltangelaffärer. Vi sparar shoppingen till Bangkok ( U och stora L ser fram emot detta...). U och P tillbringade dagen i varsin solstol läsandes och barnen badade i poolen med sina armpuffar. Efter ett tag ville stora L ta av sina för att öva på simningen och det finns hopp om att hon snart lyckas. På eftermiddagen var Lova på massage och fick även manikyr och pedikyr på köpet. Hon var riktigt stolt och supernöjd med sina naglar. Ludvig valde att ligga på en madrass ett tag och titta på men ledsnade efter ett tag och gick upp till bungalowen för att titta på film.

Poolare (Göteborg!!)

Lovas stolthet

Nu på kvällen har vi varit och handlat lite förnödenheter inför morgondagens flytt. Det bär av till Koh Mook där vi även kommer att få sällskap av P:s kollega Magnus med familj i några dagar. Ska bli lite skönt för alla med lite nya ansikten att umgås med. Vi håller tummarna för att Lova ska klara färden med minibuss och båtresan utan illamående. Ao Nang kommer vi inte att sakna men vi är glada över att möjligheten dök upp när vi blev "räddade" från råttkojan.

Vi tänker på er därhemma och U skänker en särskild hälsning till sina kollegor som har tråkinventering ikväll/natt.

Snäcksamlare

Longtail